Solvalla Koloniträdgårdsförenings historia
Koloniträdgårdsrörelsen växte fram i Europa under slutet av 1800-talet med målet att ge stadsbor möjlighet att odla sin egen mat, vistas i naturen och få en plats för rekreation. I Sverige bildades kolonirörelsen år 1905, och under de följande decennierna anlades koloniträdgårdar på många håll i landet.
År 1915 bildades koloniträdgårdsföreningen Majblomman på Kungsholmen, i dåvarande Södra Hornsberg. Föreningen bestod från början av 149 kolonilotter och blev en viktig grön oas för Stockholms invånare. Här kunde medlemmarna odla frukt, grönsaker och blommor samtidigt som kolonistugorna erbjöd en plats för vila och gemenskap.
När Stockholm växte behövde staden marken för annan bebyggelse. År 1941 flyttades därför föreningen och dess stugor till Mariehäll i Bromma, där verksamheten kunde fortsätta. Flytten var ett stort arbete, men tack vare medlemmarnas engagemang kunde många av stugorna bevaras och få ett nytt liv på den nuvarande platsen.
År 1957 bytte föreningen namn från Majblomman till Solvalla Koloniträdgårdsförening, ett namn som knyter an till området där föreningen fortfarande finns idag.
Även senare har samhällsutvecklingen påverkat föreningen. När Ulvsundaleden byggdes år 1969 behövde 43 stugor flyttas eller rivas, och delar av området fick ge plats åt den nya infrastrukturen. Ett antal stugor flyttades till området Sundby, medan andra revs pga för dåligt skick.
Den senaste stora förändringen skedde år 2020, då Stockholms stad anlade en gång- och cykelbana genom koloniområdet. I samband med detta revs ytterligare två kolonistugor. Idag består Solvalla Koloniträdgårdsförening av 41 kolonistugor.
Trots flera flyttar och förändringar under mer än hundra år har föreningen bevarat kolonirörelsens grundidé – att erbjuda en grön mötesplats där odling, gemenskap och natur står i centrum. Solvalla Koloniträdgårdsförening är idag en levande del av Stockholms kolonihistoria och ett kulturarv som vårdas av sina medlemmar för kommande generationer.
